Bussen, som tagit mig från Karlskoga, stannade utanför resecentrum i förrgår.
Den kvällen promenerade jag runt Örebro med en vän. Vi reflekterade över hur lite vår hemstad förändras, när man tänker efter.
Blåögd som jag är, hade jag förväntat mig en helt ny stad, nya människor och förändrade vänner.
Jag promenerade en stund, för mig själv. Jag hade helt klart byggt upp ett scenario om min hemkomst -
Det blev inte som jag trodde.
Jag var ensam. Första gången på två månader. Jag och mina tankar.
Det är mitt gamla rum som har förändrats mest. Ett kontor där ett ungdomsrum en gång var. Sovrummets eviga öde - att bli ett kontor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar