när man träffar satan

Idag flyttar jag, och igår träffade jag satan... - eller?

Igår bestämde jag mig för en promenad i villaområdet Rynninge, där jag bodde för några år sedan.
Promenaden är alldeles underbar, jag funderar över framtiden, men också det förflutna och VIPS så befinner jag mig på Eddagatan, och i mitten av denna lilla gata sitter en svart katt.

Jag är inte särskilt skrockfull, men jag kan min symbolik - och jag råkar känna till att vissa människor tycker att en svart katt är ett ont omen. Lite lätt skrattande avfärdar all den här skrock och närmar mig katten, men då börjar min fantasi kicka in...tänk om det faktiskt är satan som sitter framför mig här? Det finns ju bara ett sätt att lista ut det på...

Jag går fram till katten och säger, lite frågande: "Satan?..."
Djuret svarar. Djuret svarar med det mörkaste, djupaste och längsta jamande jag någonsin har hört, sen puttar den fram den döda mus den har dolt under sin kropp.

Jag gick i rask takt hem, samtidigt som jag frågade mig själv om huruvida det var ett gott eller ont omen.

Jag flyttar idag, mitt bloggande kommer mest handla om speedway, lusekoftor teater och annat som har med Arvika, folkhögskolor och mig själv att göra.